Välkommen. Den här bloggen är ett pågående projekt att skapa en effektiv handbok i hur man kan använda internet som demokratiskt verktyg. Klicka här för senaste nytt.

fredag 5 december 2008

Satir

Satir ja. Jag har alltid undrat över poängen med satir. Satiren använder sig av metaforer för att tydliggöra, men det verkar som att satir lätt blir vilseledande och förenklande. Allt man egentligen får reda på är att någon är irriterad över något. Sakargument försvinner i cynism och utfall som dryper av rättfärdig ironi. Den mest framträdande härskartekniken är väl i huvudsak Förlöjligande som i sin tur döljer Undanhållande av information.

De här två texterna på samma tema ur motsatta perspektiv är ett utmärkt exempel: Filmjölks-satir ett skrevs först och svarades med filmjölks-satir två. Jag undrar om någon kommer drista sig att svara med Filmjölks-satir tre och om det isåfall kommer en Filmjölks-satir fyra? Jag vet ju inte, men jag tror inte att det är omöjligt att dra samma text några omgångar till.

Manipulationstekniker

Jag utgår när jag beskriver Manipulationstekniker främst från sociologens Berit Ås lista som hon skapade i syfte att synliggöra hur kvinnan trycks ner på arbetsplatsen, och kompletteringar formulerade av Elaine Bergqvist. Berit ÅS kallade dessa manipulationstekniker för härskartekniker. Härskarteknik är kanske ett för starkt ord i detta sammanhang, men man kan använda insikt om dessa manipulationstekniker för att förstå hur manipulation går till, även om Berit Ås syfte var att belysa hur kvinnor trycktes ned på arbetsplatsen så är manipulationsteknikerna hon och Elaine beskriver giltiga i alla sammanhang där kommunikation förekommer, oavsett vilka kön som är inblandade. Jag börjar med ett citat från Wikipedias sida om Berit Ås lista av det hon kallar för härskartekniker.

"Härskarteknik syftar på olika sociala manipulationer varmed en dominant grupp behåller sin position (i en synlig eller osynlig hierarki) gentemot personer från andra grupper." - http://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%A4rskarteknik

Härskarteknikerna som de definierades av Berit Ås, hädanefter kallade manipulationstekniker för att de ska passa bättre in i sammanhanget, är:

  • Osynliggörande
  • Förlöjligande
  • Undanhållande av information
  • Dubbelbestraffning
  • Påförande av skuld och skam
  • Objektifiering
  • Aggression eller hot om aggression
Elaines kompletteringar är formulerade såhär:

  • Projiceringsmetoden - Du klagar på något men får själv skulden för det du påtalar. Den som använder denna metod tror sig ofta vara allvetande, lida av ett Messiaskomplex.
  • Komplimangsmetoden - En vänlig härskarteknik som inleds med en komplimang. Syftet är att få dig att göra något utöver det förväntade, men kvar blir en olustkänsla trots komplimangen.
  • Stereotypmodellen - Du blir bestraffad eller negativt särbehandlad när du gör något utöver det som förväntas.
  • Självförvållad härskarteknik - Du ger ett osäkert intryck med ditt tonläge och kroppsspråk. Du förminskar dig själv och det du säger, "härskaren" får därmed ett överläge.
  • Uteslutningsmetoden - Du blir inte sedd när du borde bli sedd, i ett samtal eller i en debatt, eller när till exempel ditt tal på bröllopet "glöms bort".
  • Hierarkimetoden - Innebär att man använder ett överläge eller ett underläge för att tysta någon. Det kan vara chefen som förtrycker sina anställda, men faktiskt också tvärtom.
  • Tidsmetoden - Många använder tid för att tysta ned andra: "Jag är äldre än vad du är" eller "Jag har varit med längre i det här gänget än vad du har varit".

Manipulation figurerar överallt i vårt vardagliga liv, för det mesta används den undermedvetet. Att vara medveten om hur manipulation fungerar kan inte bara underlätta ditt liv, denna medvetenhet kan även användas som verktyg för att utröna ett uttalandes sannolikhet. Manipulation används nämligen i regel som substitut för saklig argumentation. De är ett sätt att föra fokuset bort från viktiga detaljer, de sätter krokben för tankeprocessen genom att väcka ilska, skam eller förvirring. Manipulation handlar om att vilseleda. Om man är väl bekant med manipulationstekniker blir man således svårare att vilseleda. Som sagt så är manipulerar folk inte alltid medvetet och det är inte alls säkert att det handlar om illvilja och önskan att skada, det är lätt att tro att man bör ha överseende i dessa fall. Men manipulationstekniker verkar missledande oavsett om de är medvetna eller ej och det är därmed inte konstruktivt att underlåta sig att använda analys av manipulationstekniker bara för att den som använder dem menar väl och gör det omedvetet.

Att leta efter manipulationstekniker kan som sagt vara ett sätt att analysera sannolikheten för att ett uttalande är genomtänkt och sant. Samtidigt så bör man vara försiktig, i alla typer av analys finns risken att man drar den för långt. Det gäller att lära sig att avgöra när man har att göra med manipulation, och när det handlar om frustration, eller för den delen bara dåliga uttrycks-vanor. Ett sätt att försöka avgöra detta är att gå tillbaka och analysera tidigare uttalanden. Vad har samma person sagt tidigare i frågan, och hur sa han eller hon det? Om det rör sig om dåliga uttrycks-vanor är mitt råd att man söker en annan källa och om andra källor är svåra att hitta får man helt enkelt dubbelkolla om det finns fakta bakom alla uttalanden som man är intresserade av.

Jag bör också påpeka att det i de sammanhang som denna handbok berör inte spelar så stor roll om någon använder manipulationstekniker medvetet eller ej, manipulationstekniker verkar vilseledande oavsett om de används medvetet eller ej. Ofta när jag analyserar manipulativa uttalande så inser jag att den som använder dem inte alls vill manipulera, utan kommer från en frustration över att någon annan inte förstått en synvinkel. Då verkar Manipulationstekniken mot även den som använder den, om någon inte har förstått ett koncept kommer denne inte förstå det bättre om man blir irriterad. Ibland kan således manipulationstekniken vara ett tecken på att man behöver ta ett steg tillbaka och fundera över vad den andre faktiskt försöker säga från ett nytt perspektiv. För att bemöta ett argument måste man först förstå argumentet.

Att analysera manipulationstekniker ser ju inte nödvändigtvis igenom direkta lögner. Man kan ljuga som en borstbindare utan att använda direkt märkbara manipulationstekniker. Det är där jag tänker mig att statistiskt tänkande kommer in i bilden. (Mer om statistiskt tänkande när jag lyckats formulera vad jag menar.)

Det finns även en risk att man ser manipulationstekniker där de inte finns, främst då påförande skuld och skam. Det gäller att vara vaken och medveten om sina egna reaktioner och känslor. Man måste hela tiden fråga sig själv, gör de där påståendena mig arg för att de faktiskt är skrivna för att reta upp mig så att jag slutar tänka, eller blir jag irriterad därför att påståendena säger emot mina egna åsikter?

Politikernas mest använda manipulationsteknik är undanhållande av information. Om man ser en debatt så kan man tro att en av de mer personligt riktade manipulationsteknikerna är mest vanlig. Men när man tänker efter så inser man att effekten av politikernas käbblande blir att man får reda på väldigt lite faktisk information om vad de talar för eller emot. Det är det som gör att de medelst semantiska hårklyverier kan vifta bort väldigt mycket av det som sagts. Jag påpekar i kapitlet om bloggar och "gammelmedia" att det egentligen inte finns någon orsak till att vi ska nöja oss med snabba, ytliga genomgångar som är lätta att vinkla när verktyget för att både läsa och skriva vettiga presentationer finns i varje hem. Det finns ingen orsak att vi ska nöja oss med mindre från våra politiker heller. När de refererar till en undersökning, utskottstänkande, händelse, vad som helst, så finns det inte längre någon orsak att inte kräva en sammanfattning på nätet som länkar till berörda och nämnda dokument.

Många av politikerna gillar inte internet. Det har gjort Undanhållande av information så mycket svårare.



Så. Puh. Konstruktiv kritik (framförd på ett trevligt sätt) mottages med stor tacksamhet.


Tillägg: Jag har blivit rekommenderad en bok: Robert Greene: The 48 LAWS of POWER, Profile books Ltd, 2002, 1861972784. Jag har ingen aning om vilken infallsvinkel den har, men iallafall.


Bloggar och gammelmedia <<< Föregående färdiga kapitel
Innehållsförteckning
Nästa kapitel >>> Att använda källor
(Att använda källförteckningar och källhänvisningar)