Terminologi

Terminologi [-gi´] subst. ~(e)n ~er
* system av termer inom visst verksamhetsområde ofta om den totala uppsättningen termer inom området[...] äv. viss del av termförrådet inom ett område
- Språkdata, Göteborgs universitet 2003: Svensk ordbok AIT Gjøvik as, Norge: Norstedts ordbok

Allt har sin egen terminologi, från vetenskaper till subkulturer. För att hitta kvalificerad information om ett ämne måste man lära sig orden ämnet använder och i vilka sammanhang ämnet använder dem. En terminologi är inte en samling unika ord för ett specifikt ämne, det är också ords alternativa betydelser som är specifika för ämnet. Ett och samma ord kan alltså finnas i olika ämnens terminologier och betyda helt olika saker, även om betydelserna ofta liknar varandra, samtidigt som det finns i vardagsspråk där det har ytterligare en betydelse. Jag har sett många missförstånd på grund av detta i debattforum på Internet.

Att sätta sig in i en terminologi kan kännas tungt och överväldigande, men med Internets hjälp kan det gå relativt snabbt. Här är en lista över hur man kan gå tillväga för att lära sig terminologin i ett ämne man inte vet något om, och som en bieffekt lära sig en del om ämnet:

• Vad vet du om ämnet? Formulera din sökning utefter dina lekmannakunskaper. Gör inte sökningen för strikt, det vill säga, var sparsam med begränsande booleska operatorer. Med lite tur hittar du en hemsida som förklarar terminologin du letar efter, gå annars vidare till nästa punkt.
• Leta efter facktexter som rör det aktuella ämnet bland sökträffarna. Du blir antagligen tvungen att kolla några sökträffar innan du hittar rätt. Försök att få reda på ämnets facknamn.
• Läs facktexterna och använd termerna du inte förstår samt facknamnet eller ord från sammanhanget du hittade dem i i sökmotorer eller sök på dem rakt upp och ner i wikipedia.
• Läs och njut av kunskapen som sipprar in i din hjärna och utvidgar dina perspektiv.
• Jag blev så tagen av det vackra i detta inhämtande av kunskap att jag glömde skriva den sista punkten. Till sist, använd dina nyfunna kunskaper för att leda reda på precis den specifika information du var ute efter. Lycka till.

Ett bra tips som kan spara mycket tid är att skaffa en fackordbok.


Not: Det här kapitlet, likt alla andra kapitel, behöver nog utvecklas.

Boolesk söklogik <<< Föregående kapitel

Innehållsförteckning

Nästa kapitel >>> Wikis och Wikipedia

Att använda källförteckningar och källhänvisningar

Den vetenskapliga texten byggs ofta upp i ett samspel med andra texter. Genom citat och referenser stöder man sig på vad andra sagt eller skrivit om det ämne som man just håller på att utforska eller utreda. Det är då viktigt att alltid noggrant redogöra för källan.
- Strömquist, Siv, 2001: Konsten att skriva och tala Malmö: Gleerups

Även om originaltexten uttryckligen syftar på vetenskapliga texter så finns det egentligen inte någon anledning att kräva mindre från texter, inlägg och artiklar på Internet. Inte om man ämnar ta ställning utifrån dem i något så viktigt som vem vi ska välja att styra vår demokrati eller hur man ska utforma demokratiska aktioner.

När källan finns på Internet är det enkelt att göra en källhänvisning. Man lägger som redan beskrivits ofta in en länk i brödtexten på bloggar. Wikipedia använder istället ett fotnots-system för källhänvisningar, de flesta länkarna i brödtexten har snarare som syfte att stimulera intresset för djupare information eller länkar till förklaringar av svåra ord eller koncept. Det finns bloggare som alltid har med en källförteckningslista i slutet av sina inlägg om källor använts utöver länkar i brödtexten. En vana som jag själv anser bör uppmuntras.

Man bör alltid ta en snabbtitt på källan. I kapitlet Hur du ska läsa en källa för att se om den är relevant för din uppgift i Skriva för att lära av Olga Dysthe med flera (2002, Studentlitteratur) finns en behändig checklista för hur man kan gå till väga:

Steg 1: Lär känna hela källan
Om källan är en bok:

• Läs innehållsförteckningen för att se om kapitlen är indelade i underkapitel.
• Läs de första meningarna i varje stycke av förordet.
• Läs igenom registret och ta reda på vilket ämne som har flest sidhänvisningar.
• Läs igenom litteraturlistan och notera vilka källor som är mest citerade.
• Skumma igenom kapitlen och läs eventuella sammanfattningar.

Om källan är en artikel:

• Läs den sammanfattning som brukar finnas i början av artiklar.
• Skumma igenom artikeln och notera underrubrikerna.
• Läs igenom litteraturlistan

Steg 2: Hitta problemställningen
Läs introduktionen eller inledningen, särskilt de sista styckena, och därefter avslutningen. På något av dessa ställen hittar du problemformuleringen och författarens svar.

Steg 3: Indentifiera [sic!] viktiga delproblem
När du fått en uppfattnign om problemställningen och hur den är löst, gäller det att identifiera de ställen där författaren sammanfattar ett viktigt tema och introducerar ett annat. Träna dig på att hitta övergångar. Till exempel: "För det första ...", "För det andra ...", "Till sist ..." eller "Vi måste se närmare på ...", Lägg märke till hur argumenten är underbyggda.

Steg 4: Identifiera nyckelbegrepp[...]

Steg 5: Skumma igenom vissa avsnittÄr du fortfarande osäker på om detta är en fruktbar källa, läs de första meningarna och den avslutande meningen i varje avsnitt. [...] (De olika stegen bygger på Booth m.fl. 1995.)

Dessa råd syftar på böcker, artiklar och vetenskapliga rapporter (även om det sista inte finns uttryckligen benämnt). De är dock allmängiltiga när man ska undersöka en organiserad samling information.



Strömquist, Siv, 2001: Konsten att skriva och tala Malmö: Gleerups
Dysthe, Olga m.fl. 2002: Skriva för att lära Danmark, Narayana Press: Studentlitteratur

Manipulationstekniker <<< Föregående kapitel

Innehållsförteckning

Nästa kapitel >>> (att hitta) Böcker och artiklar