Innehållsförteckning

Nya besökare rekommenderas att börja med inledningen. Alla länkar som leder bort från den här bloggen öppnas i ett nytt fönster. (Click here for English.)

Internet - det demokratiska verktyget

• Inledning

Att hitta information på internet

• Sökmotorer - En introduktion
• Booleska operatorer - att använda sökmotorer
• Terminologi - vikten av att kunna de rätta orden och tips för hur man kan använda nätet för att snabbt sätta sig in i ett ämnes terminologi
• Wikipedia och wikikonceptet - Uppslagsverk på nätet och samskapande
• Bloggar och "gammelmedia" - Traditionell media och medborgarjournalistik
• Allt det andra - det finns ju mer matnyttigt på internet än bara Wikipedia och bloggar
• RSS-flöden - ett effektivt tidsparande sätt att följa bloggar och tidningar på nätet
• Ströläsning - att hitta viktiga aktuella frågor som du inte var medveten om

Knep för att skilja lögn från sanning

• Manipulationstekniker - analysera sannolikheten kring vad som är känslor, manipulation, respektive objektivitet.
• Att använda källförteckningar och källhänvisningar
• Statistiskt tänkande

Knep för att hitta officiella dokument och referenser

• Böcker och artiklar - Nyttan med bibliotek och hur man använder dem för att hitta tidskriftsartiklar och refererade böcker.
• Vetenskapliga rapporter
• Statliga dokument
• Eu-dokument

Appendix

1. Internetkulturen - om open source och informationsbrus, med mera.
2. Att förklara en hemsidas generella gränssnitt för en person utan datorvana.
3. Säkerhet på nätet - Varför det kan ses som en samhällelig skyldighet att skydda sin dator och tips om hur man gör det.

Demokrati med kommunala hemsidor

En matnyttig hemsida för internet som demokrativerktyg: http://www.skl.se/vi_arbetar_med/demos/demokratiutveckling/aktuell-demokratiinformation

Internetkunskap

Det har kommit en ny utbildnings-sida i Internet-användning, Internetkunskap

Den verkar ha nästan samma syfte som den här sidan, och kanske gör den till och med Detdemokratiskaverktyget.se överflödig. Om deras infallsvinkel är bred nog.

Det skulle vara så oerhört skönt om jag kunde känna att det här projektet är överflödigt. Jag skapade det nämligen inte av rent intresse, den största drivkraften är rädsla för hur folket kommer låta vårt samhälle utvecklas om de inte lär sig att ta till sig Internet som det demokratiska verktyg det är och förstå hur viktigt det är.

Projektet har legat på is på grund av min egen orkeslöshet, men det ligger alltid i bakhuvudet och naggar. Om sidan Internetkunskap gör det här projektet överflödigt så skulle det var en sten lyft från min axlar.

Table of contents

Translation in Progress; all links still lead to the pages in Swedish.

New visitors are recommended to start with the Introduction. All links that lead away from this blog will open in a new window.

Internet - the democratic tool

• Introduction

Finding information on the internet

• Search engines - An introduction
• Bolean operators - how to use search engines
• Terminology - The importance of knowing the right words and tips about how you can use the net to quickly learn a new terminology.
• Wikipedia and the concept of wikis - Online encyclopedias and co-creation
• Blogs and traditional media - Traditional media and citizen journalism
• Everything else - because there are many more useful things than just Wikipedia and blogs
• RSS-flows - ett effektivt tidsparande sätt att följa bloggar och tidningar på nätet
• Ströläsning - att hitta viktiga aktuella frågor som du inte var medveten om

Knep för att skilja lögn från sanning

• Manipulationstekniker - analysera sannolikheten kring vad som är känslor, manipulation, respektive objektivitet.
• Att använda källförteckningar och källhänvisningar
• Statistiskt tänkande

Knep för att hitta officiella dokument och referenser

• Böcker och artiklar - Nyttan med bibliotek och hur man använder dem för att hitta tidskriftsartiklar och refererade böcker.
• Vetenskapliga rapporter
• Statliga dokument
• Eu-dokument

Appendix

1. Internetkulturen - om open source och informationsbrus, med mera.
2. Att förklara en hemsidas generella gränssnitt för en person utan datorvana.
3. Säkerhet på nätet - Varför det kan ses som en samhällelig skyldighet att skydda sin dator och tips om hur man gör det.

Översättning och Wreckamovie

Jag orkar inte riktigt med att skapa den här handboken helt själv, därför har jag lagt upp den som ett projekt på Wreckamovie.

Det första som behöver göras är att översätta hela handboken till vettig engelska för att ge fler möjlighet att bidra. (Google translate-versionen duger inte.) Så alla sidor ska så småningom finnas på likväl engelska som svenska.

Uppdatering - Manipulationstekniker

Jag har inte skrivit om spinn, motspinn och spinndoktorer än.

Jag har dock lagt till Elaine Bergqvists komplettering av Berit Ås lista över manipulationstekniker samt skrivit lite om medveten kontra omedveten manipulation.

Uppdaterat kapitel: Manipulationstekniker

"Elaines kompletteringar är formulerade såhär:

• Projiceringsmetoden - Du klagar på något men får själv skulden för det du påtalar. Den som använder denna metod tror sig ofta vara allvetande, lida av ett Messiaskomplex.
• Komplimangsmetoden - En vänlig härskarteknik som inleds med en komplimang. Syftet är att få dig att göra något utöver det förväntade, men kvar blir en olustkänsla trots komplimangen.
• Stereotypmodellen - Du blir bestraffad eller negativt särbehandlad när du gör något utöver det som förväntas.
• Självförvållad härskarteknik - Du ger ett osäkert intryck med ditt tonläge och kroppsspråk. Du förminskar dig själv och det du säger, "härskaren" får därmed ett överläge.
• Uteslutningsmetoden - Du blir inte sedd när du borde bli sedd, i ett samtal eller i en debatt, eller när till exempel ditt tal på bröllopet "glöms bort".
• Hierarkimetoden - Innebär att man använder ett överläge eller ett underläge för att tysta någon. Det kan vara chefen som förtrycker sina anställda, men faktiskt också tvärtom.
• Tidsmetoden - Många använder tid för att tysta ned andra: "Jag är äldre än vad du är" eller "Jag har varit med längre i det här gänget än vad du har varit".

Manipulation figurerar överallt i vårt vardagliga liv, för det mesta används den undermedvetet. Att vara medveten om hur manipulation fungerar kan inte bara underlätta ditt liv, denna medvetenhet kan även användas som verktyg för att utröna ett uttalandes sannolikhet. Manipulation används nämligen i regel som substitut för saklig argumentation. De är ett sätt att föra fokuset bort från viktiga detaljer, de sätter krokben för tankeprocessen genom att väcka ilska, skam eller förvirring. Manipulation handlar om att vilseleda. Om man är väl bekant med manipulationstekniker blir man således svårare att vilseleda. Som sagt så är manipulerar folk inte alltid medvetet och det är inte alls säkert att det handlar om illvilja och önskan att skada, det är lätt att tro att man bör ha överseende i dessa fall, men manipulationstekniker verkar missledande oavsett om de är medvetna eller ej och det är därmed inte konstruktivt att underlåta sig att använda analys av manipulationstekniker bara för att den som använder dem menar väl och gör det omedvetet."

Motion om att förstå IT-samhället

Jag har filat på en motion om att anordna ett utbildningsseminarium om informationssamhället för politiker.

Internet är idag en stor del i många individers liv. Detta har inte minst märkts i det stora motstånd som uppstått bland IT-insatta från en rad olika samhällsskikt mot FRA, IPRED, Datalagringsdirektivet och ACTA som direkt försöker påverka hur Internet används. Det mest förekommande argumentet från båda sidor har varit att den andra sidan inte förstår. Därför behöver vi utbilda oss.

Några koncept som det behövs större insikt om är Open source, Creative commons, dokumentation och länkning, fördelen med rapportering enligt wikipediamodellen och hur kommunikation har underlättats i en rad olika sammanhang, till exempel för individer som har kontakt med psykvården men har haft svårt att upprätthålla den kontakten på grund av rädslor för att prata i telefon, med mera. Och än viktigare, hur Internet idag används som ett demokratifördjupande verktyg. Även tekniska aspekter måste belysas, så som vilka vägar information som skickas över Internet kan ta.

Alla dessa koncept är en viktig del av vardagen för många, och ofta är det en förutsättning för deras välbefinnande. Därför är det viktigt att vi som folkvalda sätter oss in i dessa koncept och förstår dem från grunden.

Vi föreslår att man anordnar ett utbildningsseminarium för sina folkvalda där man hyr in sakkunniga individer för att föreläsa om Internet och dess inverkan på individen, demokratin och samhällets kommunikationsflöde.

Tack.

Verktyget lever fortfarande

Jag har inte uppdaterat på ett tag nu, trots att handboken långt ifrån är klar. Jag har gått igenom en något orkeslös period, och varit tvungen att prioritera den lilla energi jag haft på skolan. Uppdateringarna kommer att återupptas när jag känner mig mindre splittrad. Det kan ta några veckor, men arbetet kommer att återupptas.

Tack.

Creative commons

Jag har satt en Creative commons-licens på den här handboken. Jag har valt att inte tillåta bearbetningar då jag inte vill att handboken ska användas i brandtals-syfte. Handbokens syfte är att vara en uppmuntrande, pedagogisk informationskälla. Om någon vill göra en bearbetning som inte motsäger det syftet så är jag antagligen villig att göra undantag. Kontakta mig om så är fallet.

Detta verk är licensierat under en Creative Commons Erkännande-Inga bearbetningar 3.0 Unported Licens. Det är tillåtet att använda verket i kommersiella syften (till exempel som kursmaterial i datakurser) så länge det är oförändrat och presenteras i sitt fulla sammanhang.

Mindre uppdatering i inledningen

Jag skrev ett nytt avslutande stycke i Inledningstexten.

Den här handboken är förstås inte heltäckande, den får ses som en grundkurs i att hantera informationsbruset. Det finns saker som inte Det demokratiska verktyget berör, men som man borde hitta själv ganska snabbt om man tar till sig det som handboken förmedlar. Handboken har redan blivit större än jag tänkt mig, och alla kapitel är då inte skrivna än. Men, när du känner dig redo, nöj för allt i världen inte med vad den här handboken förmedlar. Ge dig ut och utforska, kolla upp vad Twitter är, njut av allt det som individer världen över skapat och lagt ut på nätet för allas njutning, ge dig ut på nätet och väx, som så många andra innan dig.

Inledning

Internet för demokratin

Kampanjen för att befria Dawit Isaak börjar få resultat. Och det var med hjälp av bloggosfären och Internet som detta predikament uppmärksammades.

Läs mer på Bloggvärldsbloggen.

"Ända sedan Dawit fängslades har människor både i Sverige och andra länder kämpat för att få honom fri. Svenska Journalistförbundet, Reportrar utan gränser och stödföreningen Free Dawit Isaak har enträget jobbat med att uppvakta Eritreas ambassad och göra namninsamlingar, och ligga på UD för att de ska agera i ärendet. Ändå är det få svenskar som känner till Dawit Isaak, som är den ende svensk som finns med på Amnestys lista över politiska fångar."

Skriv på protestlistan du med, det är enkelt. Det är bara att fylla i ditt fulla namn i den vita rutan längst upp till höger.

Informationshysteri

Det här inlägget skrevs först som en kommentar till ett inlägg på bloggvärldsbloggen. Den (sken) demokratiska bloggosfären

Jag undrar jag. Det känns som att det blivit en viss hysteri över att vara snabbast i bloggosfären. Man ska helst följa trettio bloggar och hela tiden länka till det man anser vara den senaste viktiga insikten. Jag tycker mig börja se ett problem som jag inte var medveten om förut, och det är att de koncept som håller, som är starka och kräver en del att utveckla ännu mer glöms bort i flödet av koncept som behandlas i informationsmotorvägen. Det känns som att den gamla förutsägelsen att Internet motverkar att man sätter sig in i koncept på djupet. (Se artikeln Is the web helping us evolve av David Brin.)

Jag tror som David Brin, att det kommer balansera sig, och de som annars skulle varit de som fördjupar sig fortfarande kommer att vara det, de har ju aldrig varit en majoritet. Men det är så oerhört lätt att ryckas med, känna pressen att man hela tiden måste vara med och uppdaterad. Bloggosfären suger upp mycket tid med upprepningar av koncept från olika tangentbord trots att RSS-läsare gör läsprocessen bra mycket snabbare. Man kan förvisso minska antalet flöden man prenumererar på, men då är det lätt att gå miste om den extra nyanseringen man kan få av flera infallsvinklar. Det går att prenumerera bara på vissa nyckelord, men då är det så lätt att glömma att det finns mer som är viktigt att vara medveten om än just det man själv intresserar sig för. Till slut inser man att man inte har tid för annat än att hålla sig uppdaterad. Jag behöver skriva ett kapitel om hur man begränsar sig utan att gå miste om det breda perspektivet, men jag vet ärligt talat inte hur man gör.

Edit: Fast när jag tänker efter, det som står i kapitlet om att använda källförteckningar och källhänvisningar borde ju fungera i detta syfte med.

Edit 2: Se även Sagor från livbåten.

Manipulationstekniker vs Härskartekniker - uppdatering

Jag har döpt om kapitlet Härskartekniker till Manipulationstekniker och gjort om texten så den numer handlar om manipulationstekniker snarare än härskartekniker, även om den fortfarande utgår från Berit Ås definitioner.

Deeped gjorde mig i en maildiskussion medveten om att Härskartekniker är ett för starkt ord som kanske inte riktigt passar in i sammanhanget.

Vid tillfälle ska jag även lägga till lite information om koncepten (Media?)spinn, motspinn och spinndoktor i kapitlet om Manipulationstekniker.

Nedladdning

Det har ju varit en hel del holabaloo kring fildelning och nedladdning med Pirate bay-rättegången i faggorna. Jag tänker inte uttala mig om moralen i detta, men jag vill säga att jag tror att det nog inte är illegal nedladdning som skrämmer underhållningsindustrin mest. Det som skrämmer allra mest är nog fullt lagliga gratisalternativ.

Några av mina favoritförfattare har släppt en del av sina verk under såkallad Creative Commons-licens.

Charles Stross, har släppt sin roman Accelerando under Creative commons. Den går att ladda ner från http://www.accelerando.org/.

Här är en Science fiction-amatörfilmserie som skaparna lagt upp för nedladdning. Den är kort, men underhållande. Och med specialeffekter i de senare episoderna man inte förväntar sig i en amtörfilmsserie. http://www.spacemenmovie.com/index-old.shtml

En av mina absoluta favoritförfattare, David Brin, har lagt ut en samling med Noveller för allmän läsning på sin hemsida. http://www.davidbrin.com/shortstories.htm

Gratis musik, som skaparna själva delar med sig av, finns på http://www.jamendo.com/ och http://www.magnatune.com/. Jag rekommenderar Atomic Opera. Och när jag ändå håller på och rekommenderar så måste jag rekommendera Nanowar.

Att musikproducenterna är rädda förstår jag, det finns väldigt många som är oerhört skickliga som lägger upp mycket av sina alster gratis. Och när öppna 3d-animationsprogram och videoredigeringsprogram, såsom Blender och Jahshaka, blir mer och mer användarvänliga så finns risken att filmbolagen snart har orsak att vara lika rädda. Man kan redan ana möjligheterna genom att titta på exemplet jag länkade till, eller om man gör en sökning på Star trek eller Star wars fanfilms. Eller tar en titt på denna. Och mer Star wars på G.

Och det jag nämnt i detta inlägg är ju bara en smakbit av allt som finns.

Uppdaterat:
Sen måste man ju nästan prata lite anime i sammanhanget. Vissa japanska animerare var nämligen experter på att göra väldigt mycket med väldigt liten budget. De hade en förmåga att skapa väldigt häftiga och konstnärliga effekter med bara en liten mängd bilder. Den enda rörelsen, animationen, var ofta två bilder som rörde sig i relation till varandra. Gjort med rätt känsla så såg det inte alls billigt ut, trots att det rent budgetmässigt var billigt. Dramatiska närbilder och stillbilder med dramatiska vinklar gjorde även det animationsjobbet billigare och lättare, samtidigt som det tillförde mycket till sättet att berätta handlingen.

Det finns en viktig läxa för independent-filmakare här. Och det är att specialeffekter inte behöver kosta miljarder, de behöver inte vara ultraverkliga datoranimationer, de behöver bara visa det som de är tänkta att visa, och görs det med känsla spelar det ingen roll att det är billigt och kanske till och med saknar en tredje rumsdimension. Effekten blir tillräckligt fängslande och förmedlande ändå.

Mindre uppdatering - Bloggar och "Gammelmedia"

Jag har uppdaterat texten, någon påpekade att det kanske inte lät så bra att kalla traditionell media för "gammelmedia" hela tiden, nu känns texten lite mer balanserad. Borde jag även ändra titeln?

Jag ritade även ett flödesschema för att tydliggöra vad jag försöker säga i kapitlet om Bloggar och "gammelmedia".

Detta finns så nu insprängt på lämpligt ställe i texten. Även denna idé föddes genom feedback från andra.

Jag har dessutom lagt in en titel i innehållsförteckningen för ett framtida kapitel i handbokens appendix, "Internetkulturen - om open source och informationsbrus, med mera". Jag insåg att det för den här handbokens målgrupp borde vara givande med en liten översikt av internetkulturen. Inte minst för att ge en inblick i mentaliteten kring samskapande och informationsfrihet.

Böcker och artiklar

Det här kapitlet är än så länge bara en inledande mall med anteckningar

Sök på titel
ISBN

Hitta rätt facklitteratur - återkoppling till terminologi.

Använd biblioteken

Bibliotekens Artikelsök - Att hitta tidningsartiklar.

Biblioteken har en stor samling med tidskrifter, tidningsarkiv och vetenskapliga artiklar. Det som inte finns inne på ditt lokala bibliotek går i regel att beställa från andra.


Att använda källor <<< Föregående kapitel

Innehållsförteckning

Nästa färdiga kapitel >>> (Att hitta) Statliga dokument

Mindre uppdatering - sökmotorer

Lade till information om så kallad "PageRank" i introduktionskapitlet till sökmotorer.

Åtminstone Google och Yahoo använder ett system som kallas för PageRank, PageRank gör så att sidor som länkas till ofta från andra sidor hamnar högre upp i sökresultaten. Det betyder att i varje sökning så hamnar de mest populära sidorna som stämmer med dina sökkriterier alltid högst upp i resultatlistan. Det är sålunda inte alls säkert att det inte finns en hemsida som är ännu mer intressant för dig på sidan sju av sökresultaten än det gör på första sidan. Det går dock att komma de intressanta sidorna närmare genom att göra sin sökning mer specifik, det är det nästa kapitel handlar om.

Illustrationer

Min far trodde att bloggen skulle bli intressantare att läsa om jag gjorde lite enkla serieillustrationer.

Och, ja, varför inte?

Min första illustration:

Finns på Inledningssidan.

Mindre uppdatering

Kapitlet om Härskartekniker har blivit uppdaterat med det här stycket:

Jag bör också påpeka att det i de sammanhang som denna handbok berör inte spelar så stor roll om någon använder härskartekniker med vilje eller ej, härskartekniker verkar vilseledande oavsett om de är används medvetet eller ej. Ofta när jag analyserar en härskarteknik så inser jag att den som använder dem inte alls vill manipulera, utan kommer från en frustration över att någon annan inte förstått en synvinkel. Då verkar härskartekniken mot även den som använder den, om någon inte har förstått ett koncept kommer denne inte förstå det bättre om man blir irriterad. Ibland kan således härskartekniken vara ett tecken på att man behöver ta ett steg tillbaka och fundera över vad den andre faktiskt försöker säga från ett nytt perspektiv. För att bemöta ett argument måste man först förstå argumentet.

Statusrapport/Att-göra-lista

Handboken börjar ta form, men det finns mycket kvar att göra. Flera av kapitlen behöver utökas och alla behöver finjusteras och kvalitetskollas.

Kapitlet om härskartekniker ser färdigt ut, men jag funderar på att gå igenom härskarteknikerna punkt för punkt och ge tips för hur de kan se ut och tydliggöra hur de är relevanta för den här handbokens tema. Jag bör nog inte använda konkreta politiska exempel, det skulle motverka målet att vara ideologiskt obunden. Jag bör alltså skriva generiska exempel som man sen själv kan avgöra ifall de passar in i konkreta sammanhang man sedan stöter på.

Kapitlet om att söka efter statliga dokument är ett hafsverk, men bara tanken på att försöka förbättra det gör mig trött. Men det måste lik förbannat göras. Övriga kapitel på samma tema behöver också skapas. Det enda jag i nuläget har kunskaper att skriva själv är det om böcker. Dessa kapitel kanske borde kopplas samman med kapitlet om att använda källor...

Kapitlet om Wiki och Wikipedia behöver fixas till, slutklämmen tror jag ställer wikikonceptet i allt för dålig dager, en mer konkret beskrivning av varför de är bra saker behövs. Jag har hört att Wikipedia har bra kvalitetskontroll, jag bör således läsa på om denna och redogöra för den i handboken.

De planerade kapitlen "Allt det andra" och "Ströläsning" är antagligen överflödiga. Jag borde förstärka dessa koncept i texterna i övriga kapitel istället. Låter det stå kvar i innehållsförteckningen tills vidare så att jag inte glömmer bort dem.

Jag är inte längre säker på vad jag tänkte när jag satte rubrikerna "Statistiskt tänkande" och "Diskurs utan polemik". Statistisk tänkande får dock stå kvar i innehållsförteckningen, jag har en känsla av att det är ett frö som går att utveckla, kanske med hjälp av vissa böcker jag har kvar sen jag gick en kort kurs i idéhistoria och vetenskapsteori på universitetet.

Kapitlet om Terminologi måste gå att göra bättre... Kapitlet om sökmotorer orkar jag inte tänka på just nu. Det känns lite halvhafsigt.

Kapitlet om Boolesk söklogik behöver göras mindre googlecentrisk, i övrigt tror jag att det är rätt klart.

Kapitlet om bloggar och gammelmedia känns nog som det mest färdiga än så länge.

Jag behöver folk som kvalitetskollar och ger förslag. Någon?

Wikipedia och wikikonceptet

Vad är en wiki? Jag låter Wikipedias egen sida om Wiki förklara:

En wiki, från hawaiianskans ord för snabb, är en webbplats där sidorna kan redigeras av besökarna själva. Uppmärkningen av länkar, typsnitt och annat görs med ett speciellt uppmärkningsspråk som är avsett att vara enklare att använda än HTML. Med ordet wiki syftas oftast på en öppen wiki där allmänheten har tillgång och alla besökare hjälps åt att skriva och förbättra sidornas innehåll, men det förekommer även wikier där vem som helst kan läsa, men bara handhavaren av webbplatsen har möjlighet att skriva. I dessa fall är wikisystemet bara ett smidigt sätt att sköta en webbplats. [...] - http://sv.wikipedia.org/wiki/Wiki

Wikimodellen använder sig ofta av korsreferenser medelst länkar, vilket går att se i citatet. Att surfa på en wiki som Wikipedia kan vara mycket fängslande, man blir hela tiden nyfiken på nya begrepp och vidare fördjupningar. Det händer ofta att man blir sittandes i timmar och utforskar allsköns underbar information.

Wikipedia är en öppen wiki, det har både positiva och negativa sidor. Wikipedia kunde aldrig ha blivit en så utförlig gratisencyklopedi om inte privatpersoner kunnat delta i att sammanställa dess information. Nackdelen är att sidor som rör ideologiskt känsliga ämnen tenderar att bli ändrade fram och tillbaka av respektive sidor i debatten. Wikpedia är i min erfarenhet en väldigt bra encyklopedi, mycket utförlig och med nitisk källförteckning. Det hindrar inte att vissa ämnen bör läsas med kritiskt öga. För att ta ett exempel som för de flesta av oss ser som ideologiskt oviktigt, men som skapade ett uppror bland wikanvändare från mer konservativa kulturer, så kan jag nämna kompositören Pyotr Ilyich Tchaikovsky. Hans homosexualitet ledde till en febril debatt (som verkar ha försvunnit nu) kring artikeln, det fanns de som ansåg att det var förtal att säga att han var homosexuell, vilket gjorde att många blev förbannade över att de dristade sig till att påstå att det skulle vara förtal att kalla någon homosexuell, och så vidare.

Det finns flera öppna wikis. Alla har samma nackdelar som jag beskriver med Wikipedia som exempel. Wikileaks är en, en wiki som är till för att anonymt kunna lägga ut saker som andra med tveksamma motiv vill mörka. Wikileaks har både haft en viktig roll för demokratin samtidigt som den av sin natur som öppen wiki löper en hiskelig risk att missbrukas. Är de därmed helt oanvändbara då? Jag vill påstå att nej, det är de inte. Man kan använda sig av Internet för att efterforska i sannolikheten av det man hittar på en wiki. När man väl hittat en artikel man vill undersöka vidare så har man även hittat sökorden man kan använda för det. Knep för hur man kan utröna ett påståendes sannolikhet gås igenom i senare kapitel, bland andra det om manipulationsteknik.



http://xkcd.com/214/


Terminologi <<< Föregående kapitel

Innehållsförteckning

Nästa kapitel >>> Bloggar och gammelmedia

Egen domän

Den här bloggen går numera att komma åt via addressen:

www.detdemokratiskaverktyget.se Redigering; domänen har gått ut. Blogger redigerade dock om till domänen som nu verkar ägas av någon annan... Hoppsan.

Uppdateringar i kapitlen

Jag uppdaterar inte bara med nya inlägg/kapitel. Jag försöker hela tiden förbättra existerande kapitel. Jag kom på att det kan vara bra att skriva en liten rapport varje gång jag gjort en uppdatering, så att de, om det mot förmodan finns några, som följer den här bloggens utveckling kan se att det händer något.

Jag har nyligen Uppdaterat sidan om Härskartekniker och sidan om sökmotorer och har lagt till nya framtida kapitel i innehållsförteckningen. (Och tagit bort några ämnen som det blev tydligt att de redan belystes medelst andra kapitel.)

Säkerhet på nätet

Det är en samhällelig skyldighet att skydda sin dator mot intrång. Jag ska demonstrera varför jag anser detta genom att berätta lite om Rysslands informationskrigföring gentemot Georgien.

När Ryssland gick in i Georgien kunde man läsa i nyheterna att Ryssland slog ut Georgiens Internet-kommunikationer med vad man tror var det största botnet någonsin. (Länk kommer när jag hittat rätt artiklar.) Du kanske undrar hur någon kan ha kapacitet nog att slå ut ett helt lands Internet-kommunikation, svaret är att det antagligen inte finns någon ensam aktör som skulle klara av det. Det är därför man använder så kallade botnets.

Ett botnet kan bestå av hundratusentals datorer spridda över hela världen. Dessa datorer är inte köpta och uppställda av den som använder det, en av dessa datorer kan vara din dator. Ett botnet är ett nätverk av datorer infekterade med ett virus som stjäl din dators prestanda till det som skaparen av viruset vill använda den till. Det vill säga, all datorkraft som du inte använder själv använder skaparen av viruset till att hacka eller slå ut någon annans datorer med.

Det är därför det är en samhällelig skyldighet att skydda sin dator. Med en oskyddad dator som är kopplad till nätet är det bara en (mycket kort) tidsfråga innan man ådrar sig virus och trojaner som använder din dator som plattform för att skicka spam, spionprogram som gör marknadsundersökningar baserat på dina surfvanor, reklamprogram som skickar dig till porrsidor närhelst de känner för det och botnetvirus som använder din dator för att attackera någon annan.

Men det finns sätt att skydda sig.

Ett, installera ett antivirus bör vara det första du gör, innan du kopplar upp din dator. Ladda ner och bränn ut ett gratis antivirusprogram från nätet från en annan dator, tillsammans med de senaste virusdefinitionerna. Om du köpt ett antivirus måste du fortfarande ladda ner de senaste virusdefinitionerna och uppdateringarna från antivirusets hemsida. En annan sak man bör göra innan man kopplar upp sig är att dubbelkolla att windowsbrandväggen är på om man har windows.

Det första du bör göra när du väl kopplar upp datorn är att uppdatera operativsystemet. Detta är särskilt viktigt om man kör Windows. Att uppdatera Windows för första gången kommer ta ett tag eftersom antalet säkerhetshål som man täppt igen, och fortfarande håller på att täppa igen, är massivt.

Man bör även installera Spybot Search and Destroy. Ett program som hittar och avinstallerar spionprogram och reklambotar, med mera. Spybot Search and Destroy ska inte förväxlas med ett antivirus, det är till för att hitta och ta bort program som förvisso är otrevliga, men är för snälla för att fastna i antiviruset. Det är bra praxis att scanna sin dator någon gång i veckan, glöm inte att uppdatera programmet innan varje scan. Spybot Search and Destroy har dock ett behändigt litet tillägg som heter Teatimer, det är ett litet program som ligger i bakgrunden och med hjälp av en lista som måste uppdateras regelbundet ser till att du inte kan surfa in på hemsidor som innehåller självinstallerande virus och liknande otrevligheter. Det kan även ställas in att varna så fort en ändring sker i Windows-registret, vilket man isåfall måste vara medveten om att det alltid sker när man installerar ett nytt program och att det kan ske när man uppdaterar Windows och andra program.

Det uppstår ibland situationer där man vill stänga av brandväggar och antivirus. Med tanke på den här handbokens målgrupp är det i regel barnen till den här bloggens läsare som vill göra det. Låt dem inte. De kanske tycker att antiviruset tar för mycket datorkraft som ditt barn vill lösgöra för att få spelen att flyta bättre, eller att det är lättare att stänga av brandväggen än att konfigurera den så att det fungerar att spela ändå. När ett virus knackar på så tar det bara några sekunder för det att infektera en oskyddad dator som är uppkoplad till nätet. Om ditt barn vill stänga av antiviruset, säg åt barnet att hon eller han får ställa ner kvaliteten på grafiken istället. Om barnet hävdar att det inte går, läs spelets instruktionsbok.

Det finns guider för hur man ställer in sin routers brandvägg att fungera med diverse spel och program. Den här hemsidan har guider för många routermodeller. Leta reda på din modell i listan och klicka på den. Du kommer då till en lista med program och spel. Leta reda på spelet eller programmet du vill få att fungera. Följ instruktionerna, de är helt specifika för den router och spel/program du valde och har bilder som visar hur det ska se ut.

Lycka till.


Att hitta statliga dokument <<< Föregående färdiga kapitel

Innehållsförteckning

Det här är det sista kapitlet.

Sökmotorer - en introduktion

Sökmotor - En hemsida på Internet som man kan använda för att söka efter dokument och andra hemsidor.

Det finns många sökmotorer. Den mest kända och den alla verkar lita på är Google. Jag är inte så säker på att man gör rätt i att lita blint på en enda källa, ens när deras policy inleds med "Don't be evil". Men det finns ju alternativ.

Sökmotorer är nyckeln till att hitta på Internet. Det finns allmänna sökmotorer och det finns sökmotorer inriktade på specifika teman. Hur man använder dem effektivt gås igenom i nästa kapitel, Boolesk söklogik. Än så länge är den lite Google-specifik, men det ska jag se över när jag orkar läsa på om hur andra sökmotorer använder Booleska operatorer. Det mesta som står där om Google används antagligen som standard.

Altavista har sina egna sökfunktioner som går att läsa om här.
Eniros sökfunktioner gås igenom här.
Googles här.
Infoos här.
Sesams här.
Och Yahoos, här.

Orsaken till att jag tror att det kan vara ett misstag att lita på bara en sökmotor är att man som ägare av en sökmotor kan rikta sökningar. Se till att den synvinkel man vill ska förmedlas alltid hamnar högst upp bland sökresultaten, och att de man vill rikta uppmärksamheten från hamnar på sidan 150 eller inte kommer med alls. Åtminstone Google och Yahoo använder ett system som kallas för PageRank, PageRank gör så att sidor som länkas till ofta från andra sidor hamnar högre upp i sökresultaten. Det betyder att i varje sökning så hamnar de mest populära sidorna som stämmer med dina sökkriterier alltid högst upp i resultatlistan. Det är sålunda inte alls säkert att det inte finns en hemsida som är ännu mer intressant för dig på sidan sju av sökresultaten än det gör på första sidan. Det går dock att komma de intressanta sidorna närmare genom att göra sin sökning mer specifik, det är det nästa kapitel handlar om.

Men, om du har svårt att hitta det du söker medelst en sökmotor trots kreativt fifflande med söktermerna eller om det är ett infekterat ämne, testa en annan sökmotor.


Inledning <<< Föregående kapitel

Innehållsförteckning

Nästa kapitel >>> Boolesk söklogik

Varför gör jag det här?

Idéen kom till mig från ett inlägg i bloggen Opassande.

Efter lite om och men kom jag fram till att jag faktiskt ville försöka, och här är jag nu och har faktiskt kommit en bit på väg.

Dock hade jag hoppats att slippa göra precis allt själv, det är en del information att sammanställa, dessutom behöver informationen kvalitetskollas och texten behöver få sin pedagogik kontrollerad. Jag behöver input, och jag har för begränsad energi för att göra allt helt själv. Men jag vet inte hur jag ska få uppmärksamhet nog så att de som kan och vill hjälpa mig hittar hit. Jag är själv ny i bloggvärlden, men jag har försökt be om hjälp lite här och där. Jag tror bara jag fått en enda länk i ett blogginlägg än, utöver de jag själv skrivit dit i kommentarer.

Jag trodde att det här skulle intressera fler. Inte minst piratrörelsen som klagar på att folk inte förstår.

Men vad ska man göra då? Anna Troberg skriver om ett gäng som alla tror gör på fel sätt men som verkar rätt trevliga ändå. Jag fick för mig att en handbok i Internet som demokratiskt verktyg kunde vara ett sätt att minska kunskapsklyftan, men det verkar inte som så många håller med mig. Om de som gapar och skriker "idioter" är ena änden av spektrumet, hamnar mitt projekt för långt i andra änden av spektrumet då? Måste man verkligen chocka och gå i polemik för att effektivt kunna bidra med något?

Jag har läst att ett sätt att få besökare är att länka hit och dit. Men det här är inte en blogg om ideologier, det är en produkt av en ideologi. En ideologi som går ut på att man kan försöka göra något pedagogiskt hellre än att skrika "ni är dumma i huvudet" det första man gör när någon visar sig okunnig. Jag försöker att vara så ideologiskt neutral som möjligt, det här är menat att vara ett verktyg både för de som tycker si och de som tycker så. Jag är alltså i vanliga fall försiktig med hur jag länkar i den här bloggen.

Men jag behöver hjälp, jag kan kanske få individer som är villiga att hjälpa att hitta hit genom att stjälpa ur mig politiska åsikter tre gånger om dagen och länka till alla som pratar om samma saker. Men det skulle motarbeta Handbokens syfte att vara politiskt neutral nog för att inte halva sveriges befolkning oundvikligen vänder sig bort i avsky vid första anblicken.

Terminologi

Terminologi [-gi´] subst. ~(e)n ~er
* system av termer inom visst verksamhetsområde ofta om den totala uppsättningen termer inom området[...] äv. viss del av termförrådet inom ett område
- Språkdata, Göteborgs universitet 2003: Svensk ordbok AIT Gjøvik as, Norge: Norstedts ordbok

Allt har sin egen terminologi, från vetenskaper till subkulturer. För att hitta kvalificerad information om ett ämne måste man lära sig orden ämnet använder och i vilka sammanhang ämnet använder dem. En terminologi är inte en samling unika ord för ett specifikt ämne, det är också ords alternativa betydelser som är specifika för ämnet. Ett och samma ord kan alltså finnas i olika ämnens terminologier och betyda helt olika saker, även om betydelserna ofta liknar varandra, samtidigt som det finns i vardagsspråk där det har ytterligare en betydelse. Jag har sett många missförstånd på grund av detta i debattforum på Internet.

Att sätta sig in i en terminologi kan kännas tungt och överväldigande, men med Internets hjälp kan det gå relativt snabbt. Här är en lista över hur man kan gå tillväga för att lära sig terminologin i ett ämne man inte vet något om, och som en bieffekt lära sig en del om ämnet:

• Vad vet du om ämnet? Formulera din sökning utefter dina lekmannakunskaper. Gör inte sökningen för strikt, det vill säga, var sparsam med begränsande booleska operatorer. Med lite tur hittar du en hemsida som förklarar terminologin du letar efter, gå annars vidare till nästa punkt.
• Leta efter facktexter som rör det aktuella ämnet bland sökträffarna. Du blir antagligen tvungen att kolla några sökträffar innan du hittar rätt. Försök att få reda på ämnets facknamn.
• Läs facktexterna och använd termerna du inte förstår samt facknamnet eller ord från sammanhanget du hittade dem i i sökmotorer eller sök på dem rakt upp och ner i wikipedia.
• Läs och njut av kunskapen som sipprar in i din hjärna och utvidgar dina perspektiv.
• Jag blev så tagen av det vackra i detta inhämtande av kunskap att jag glömde skriva den sista punkten. Till sist, använd dina nyfunna kunskaper för att leda reda på precis den specifika information du var ute efter. Lycka till.

Ett bra tips som kan spara mycket tid är att skaffa en fackordbok.


Not: Det här kapitlet, likt alla andra kapitel, behöver nog utvecklas.

Boolesk söklogik <<< Föregående kapitel

Innehållsförteckning

Nästa kapitel >>> Wikis och Wikipedia

Att använda källförteckningar och källhänvisningar

Den vetenskapliga texten byggs ofta upp i ett samspel med andra texter. Genom citat och referenser stöder man sig på vad andra sagt eller skrivit om det ämne som man just håller på att utforska eller utreda. Det är då viktigt att alltid noggrant redogöra för källan.
- Strömquist, Siv, 2001: Konsten att skriva och tala Malmö: Gleerups

Även om originaltexten uttryckligen syftar på vetenskapliga texter så finns det egentligen inte någon anledning att kräva mindre från texter, inlägg och artiklar på Internet. Inte om man ämnar ta ställning utifrån dem i något så viktigt som vem vi ska välja att styra vår demokrati eller hur man ska utforma demokratiska aktioner.

När källan finns på Internet är det enkelt att göra en källhänvisning. Man lägger som redan beskrivits ofta in en länk i brödtexten på bloggar. Wikipedia använder istället ett fotnots-system för källhänvisningar, de flesta länkarna i brödtexten har snarare som syfte att stimulera intresset för djupare information eller länkar till förklaringar av svåra ord eller koncept. Det finns bloggare som alltid har med en källförteckningslista i slutet av sina inlägg om källor använts utöver länkar i brödtexten. En vana som jag själv anser bör uppmuntras.

Man bör alltid ta en snabbtitt på källan. I kapitlet Hur du ska läsa en källa för att se om den är relevant för din uppgift i Skriva för att lära av Olga Dysthe med flera (2002, Studentlitteratur) finns en behändig checklista för hur man kan gå till väga:

Steg 1: Lär känna hela källan
Om källan är en bok:

• Läs innehållsförteckningen för att se om kapitlen är indelade i underkapitel.
• Läs de första meningarna i varje stycke av förordet.
• Läs igenom registret och ta reda på vilket ämne som har flest sidhänvisningar.
• Läs igenom litteraturlistan och notera vilka källor som är mest citerade.
• Skumma igenom kapitlen och läs eventuella sammanfattningar.

Om källan är en artikel:

• Läs den sammanfattning som brukar finnas i början av artiklar.
• Skumma igenom artikeln och notera underrubrikerna.
• Läs igenom litteraturlistan

Steg 2: Hitta problemställningen
Läs introduktionen eller inledningen, särskilt de sista styckena, och därefter avslutningen. På något av dessa ställen hittar du problemformuleringen och författarens svar.

Steg 3: Indentifiera [sic!] viktiga delproblem
När du fått en uppfattnign om problemställningen och hur den är löst, gäller det att identifiera de ställen där författaren sammanfattar ett viktigt tema och introducerar ett annat. Träna dig på att hitta övergångar. Till exempel: "För det första ...", "För det andra ...", "Till sist ..." eller "Vi måste se närmare på ...", Lägg märke till hur argumenten är underbyggda.

Steg 4: Identifiera nyckelbegrepp[...]

Steg 5: Skumma igenom vissa avsnittÄr du fortfarande osäker på om detta är en fruktbar källa, läs de första meningarna och den avslutande meningen i varje avsnitt. [...] (De olika stegen bygger på Booth m.fl. 1995.)

Dessa råd syftar på böcker, artiklar och vetenskapliga rapporter (även om det sista inte finns uttryckligen benämnt). De är dock allmängiltiga när man ska undersöka en organiserad samling information.



Strömquist, Siv, 2001: Konsten att skriva och tala Malmö: Gleerups
Dysthe, Olga m.fl. 2002: Skriva för att lära Danmark, Narayana Press: Studentlitteratur

Manipulationstekniker <<< Föregående kapitel

Innehållsförteckning

Nästa kapitel >>> (att hitta) Böcker och artiklar

Bloggar och "gammelmedia"

"Gammelmedia" har blivit ett populärt, något nedvärderande, uttryck för traditionell nyhetsmedia. Man syftar då främst på papperstidningar och tv-sändningar, men även de etablerade tidningarnas hemsidor på nätet.

Det finns ett visst förakt gentemot traditionell media i bloggvärlden (även kallad Bloggosfären). En orsak till detta är också orsaken till att det här kapitlet är placerat just efter kapitlet om konceptet Wiki.

Internet har gett upphov till många verktyg som skulle kunna utveckla nyhetsrapporteringen drastiskt. Man skulle kunna fälla in länkar i texten som leder till referenser, förklaringar och mer djupgående information, precis så som en wiki ofta är uppbyggd. När en tidning lägger upp sin nyheter på nätet är de inte längre begränsade när det gäller textmängd. Datorminnen och hårdiskar är redan på en nivå att mängden utrymme all text i stockholms stadsbibliotek skulle ta upp är ytterst försumbart och bandbredden som behövs ligger inte långt efter och är redan fullt tillräcklig, reklamen använder redan flera gånger mer bandbredd än brödtext kan ta upp. Jag var länge frustrerad över att inte tidningarnas hemsidor anammade länkningsbenägenheten som man kan se i exempelvis Wikipedia. De flesta dokument som refereras till i tidningar och bloggar finns ju ofta utlagda på nätet. Exempelvis; utskottsbetänkanden, lagar, förordningar och svar från rådgivande organ finns på nätet. Man kan ju ofta enkelt hitta dessa själva, men det hör till god netikett att bifoga en länk.

Än idag skyr tidningarna detta behändiga sätt att bygga upp sina artiklar på. Detta är dock fullt anammat av de bloggare som är seriösa med att de vill delta i samhällsdebatten. Ett blogginlägg idag är inte bara en persons åsikter, det är fyllt av korsreferenser, med länkar behändigt insprängda i sitt rätta sammanhang mitt i löptexten.



Missförstå mig inte. Jag anser att traditionell media behövs, med reportern som ger sig in i eldlinjen och rapporterar där gemene bloggare inte skulle våga sätta en fot, som har licens och mod att ge sig in bakom låsta dörrar och granska. Traditionell media är enligt min åsikt inte förlegade. Men de behöver ta sig i kragen och sluta vara "gammelmedia"!

Bloggarnas nackdel är att de ofta är inriktat på ett specifikt intresse. Länkarna leder för det mesta till källor som styrker bloggarens åsikter och man ser sällan en blogg som försöker hävda att de håller på med objektiv rapportering, även om det säkerligen finns sådana. Men faktum är att när det gäller presentation har de sedan länge gått om traditionell media. Det finns inte längre någon ursäkt för att presentera nyheter i översiktdoser och förvänta sig att läsaren ska svälja det som rapporteras utan att annan styrkande dokumentation görs lätt tillgänglig. Och det finns inte heller längre någon ursäkt för en väljare att nöja sig med att göra sitt val baserat på det som sägs i traditionella mediers debatter. Bloggarna har blivit ett viktigt komplement till traditionell media, de ger oberoende analyser och belyser nya aspekter och infallsvinklar. Ett bra exempel på bloggarnas värde är Riverbend, en irakisk kvinna som rapporterade om sina upplevelser av Irak-kriget, tills inläggen slutade komma strax efter att hon rapporterat att hon och hennes familj flytt till Syrien. Bloggar kommer att fortsätta vara ett viktigt komplement, även när "gammelmedia" tagit sig i kragen.


http://xkcd.com/386/

Kommentarer är idag en viktig del av både bloggar och en del av nättidningarna. Det är alltid bra att skumma igenom kommentarerna. Var artikeln eller blogginlägget något du håller med helt och fullt om? Verkar allt stämma? Kommentararerna innehåller i regel mycket som bara kan beskrivas som "tjafs", men det gömmer sig nästan alltid väl genomtänkta invändningar som är värda att titta närmare på. Ibland till och med med länkar. Dessa kommentarer kan ge en riktvisare om vad för ytterligare information och aspekter man bör sätta sig in i, potential för nya sökfraser man kan formulera för att få reda på än mer.

Bloggar finns i alla möjliga smaker. Det finns akademiker och forskare som skriver om sitt arbete och sina fynd, miljöintresserade som recenserar energisnåla och på andra sätt miljövänliga alternativ, samhällsintresserade som sammanställer och analyserar nyheter och samhällsdebatten, sjuka som visar sjukvården inifrån, med mera, och det finns en uppsjö av bloggar av tonåringar som handlar om mode, popkultur och hur fulla de var på senaste festen. Jag har ofta hört politiker och proffstyckare påstå att bloggosfären undantagslöst består av en samling omogna tonåringar. Felet med det påståendet är att konceptet Blogg inte är en genre. Bloggen är ett medium. Precis som det finns skvallerpress och dagstidningar, Harlequinsnusk och Doris Lessing, finns det bloggar som är väl genomtänkta likväl som det finns bloggar om vilken buske person X spydde i på senaste festen. Den kritik som jag sett riktas mot bloggarna är i mina ögon väldigt underlig. Den är lite som att säga att alla böcker är harlequinsnusk, det är faktiskt nästan som att påstå att det inte finns facklitteratur för att det finns skvallerpress...



Wiki och Wikipedia <<< Föregående kapitel

Innehållsförteckning

Nästa kapitel >>> Manipulationstekniker

Statliga dokument

Regeringens hemsida har en uppsjö med dokument, inklusive alla Sveriges lagar. Att hitta bland dessa är dock inte direkt rättframt.

Denna sida är än mer preliminär än andra redan upplagda då jag själv måste luska ut hur det här fungerar innan jag kan fixa en vettig genomgång.


Sveriges lagar finns upplagda på nätet under titeln Svensk Författningssamling (SFS) Både på www.riksdagen.se samt http://www.lagrummet.se. Lagrummet har en sida med söktips som förklarar hur man kan gå tillväga för att hitta det man söker. Det finns även en sida med tips om var man kan vända sig när man har svårt att tolka en lag, med mera.

Riksdagens hemsida innehåller en mängd dokument utöver lagar, Utredningar, Motioner, Protokoll, med mera. http://www.riksdagen.se/templates/R_SubStartPage____5029.aspx

Sökmotorn på statens hemsida använder OCH, ELLER, INTE och NÄRA samt * som Booleska operatorer.

Tips för hur man hittar bland dessa kommer när jag fått eller lyckats lista ut några. Det finns en påbörjad manual på riksdagens hemsida. Den fungerar inte ännu dock.

Lagrummet har en del matnyttiga tips för hur man kan hitta det man söker. http://www.lagrummet.se/lar-dig-mer/tips/

Så, fortsättning följer...


Böcker och artiklar <<< Föregående färdiga kapitel

Innehållsförteckning

Nästa färdiga kapitel >>> Datorsäkerhet (Appendix 2)

Boolesk söklogik

Hur hittar man egentligen på internet? För ovana användare kan mängden information som uppenbarar sig när man använder en sökmotor inge en vilja att ge upp och bara somna på tangentbordet. Det är inte annorlunda för en van internet-användare om denne dristar sig till att göra en enkel sökning.

Det är då detta sökmotorernas mirakel Booleska operatorer kommer in.

Vad är booleska operatorer då? Det är termer och tecken som kan användas till att göra en sökning betydligt mer specifik. Dessa är i sin enklaste form utformade som ord som definierar sitt syfte. And (och) Not (inte) och Or (eller). Jag tar ett exempel från min egen inlärningstid på internet, när jag precis att hade börjat utforska detta informationsstinna medium.

Jag tycker kattdjur är vackra, just då var svarta pantrar favoriten. Så jag sökte med orden svarta och pantrar. Allt jag hittade var information om någon organisation som kallas Svarta pantrarna och som sysslar eller sysslade med färgades rätt i USA, samt sida efter sida om ishockeylag, basketlag, bandylag och så vidare. Det var först när jag lärde mig om Booleska operatorer som jag hittade bilderna jag eftertraktade på de vackra kattdjuren. Booleska operatorer låter mig nämligen tvinga sökmotorerna att inkludera eller exkludera ord. När jag sökte på Svarta Pantrar, lade till operatoren som motsvarade NOT i just den sökmotorn och därefter skrev Sport så blev mina sökningar mycket mer lyckade. Operatoren NOT framför ordet Sport gör alltså så att ingen sida som innehöll ordet Sport kom med bland sökresultaten. AND tvingar in ordet och OR innebär att man får träffar som innehåller ett av orden, men inte båda. En sökning med mer än ett sökord och avsaknad av operatorer ger alltså träffar på alla dokument som innehåller ett eller flera av orden. Om man söker med orden kanin, huggtänder, helig handgranat, får man alltså upp alla sidor som innehåller endast ordet helig, alla som innehåller helig och handgranat, alla som innehåller ordet kanin, och så vidare. En himla massa sidor med andra ord. (För alla som inte sett Monthy pytons Jakten på den heliga Gralen så är det bäst att jag påpekar att "Helig handgranat" syftar på kungaäpplet som Kung Arthur använder i sagda film för att skrämma bort en galen mördarkanin med, och inget annat.)

Nu använder inte de flesta sökmotorer Booleska operatorer i sin grundform.

Google använder plustecken direkt framför sökordet utan mellanslag för att tvinga in ett ord, plustecken ersätter AND. Minustecken ersätter NOT. Man kan även söka efter dokument med ord i sekvens genom att använda sig av citationstecken. Att skriva "Svarta pantrar" ger således bara träffar där orden svarta och pantrar står intill varandra. Detta går dessutom att använda i kombination med plus och minus. -"Svarta pantrar" filtrerar således ut alla träffar där svarta och pantrar står bredvid varandra, men släpper igenom dokument där orden förekommer var för sig.

Så skriver du såhär: +"svarta pantrar" -ishockey reservat, så kommer då att få träffar där orden Svarta pantrar står bredvid varandra som inte handlar om ishockey och som både saknar och innehåller ordet reservat. Träffar som innehåller ordet reservat brukar i regel hamna högst upp i listan över träffar, dock.

Ett ytterligare trick som man kan använda är att använda * när man inte är säker på ett helt ord eller vill få träffar som inte begränsas av ordets böjning. Om jag söker på Pant* så kommer jag få träffar på dokument som innehåller orden Panter, pantrar, pantrarna och så vidare. Nackdelen är att jag även kommer få träffar på sidor om underkläder (panties) byxor (pants) och flaskåtervinning (panta), med mera.

Google har utöver booleska operatorer ett sätt att söka bara i en (1) hemsida. Om du vill söka på alla dokument på sidan www.exempel.com skriv till exempel; site:www.exempel.com Sökelisökord +Etttillsökord -Osöktsökord. Om du skriver site:www.exempel.com först i sökningen kommer google alltså söka igenom alla dokument på www.exempel.com och bara dokument på www.exempel.com. Om du vill använda denna funktion på den här bloggen skriver du site:detdemokratiskaverktyget.blogspot.com, men om man bara söker på ett ord som förekommer som titel i indexet kommer dock alla sidor på bloggen att visas, eftersom indexet syns bredvid alla inlägg och kapitel.

Booleska operatorer är ett kraftigt verktyg, men det kräver ofta att man pusslar lite med användningen och orden. Det är lättare att hitta information om ett ämne om man sätter sig in i ämnets terminologi. Man ska också vara medveten om att man kan missa saker som är intressanta när man tvingar sökmotorn att ignorera vissa ord.

Dokumentsökmotorn på www.riksdagen.se använder OCH, INTE , NÄRA, citationstecken på samma sätt som Google och * som Booleska operatorer. Operatorerna är självbeskrivande och måste skrivas med stora bokstäver, man ska ha mellanslag mellan operatorn och ordet. NÄRA ser till så att man bara får träffar där orden som man använt NÄRA mellan i sökningnen är högst sex ord från varandra. Är man dessutom osäker på stavningen av namn eller liknande kan man ersätta en bokstav med ett frågetecken. (?) Om man till exempel är osäker på om ett namn stavas med ett eller två s så är det bättre att skriva *. Ex: Johan*on.


Sökmotorer <<< Föregående kapitel

Innehållsförteckning

Nästa kapitel >>> Terminologi

Satir

Satir ja. Jag har alltid undrat över poängen med satir. Satiren använder sig av metaforer för att tydliggöra, men det verkar som att satir lätt blir vilseledande och förenklande. Allt man egentligen får reda på är att någon är irriterad över något. Sakargument försvinner i cynism och utfall som dryper av rättfärdig ironi. Den mest framträdande härskartekniken är väl i huvudsak Förlöjligande som i sin tur döljer Undanhållande av information.

De här två texterna på samma tema ur motsatta perspektiv är ett utmärkt exempel: Filmjölks-satir ett skrevs först och svarades med filmjölks-satir två. Jag undrar om någon kommer drista sig att svara med Filmjölks-satir tre och om det isåfall kommer en Filmjölks-satir fyra? Jag vet ju inte, men jag tror inte att det är omöjligt att dra samma text några omgångar till.

Manipulationstekniker

Jag utgår när jag beskriver Manipulationstekniker främst från sociologens Berit Ås lista som hon skapade i syfte att synliggöra hur kvinnan trycks ner på arbetsplatsen, och kompletteringar formulerade av Elaine Bergqvist. Berit ÅS kallade dessa manipulationstekniker för härskartekniker. Härskarteknik är kanske ett för starkt ord i detta sammanhang, men man kan använda insikt om dessa manipulationstekniker för att förstå hur manipulation går till, även om Berit Ås syfte var att belysa hur kvinnor trycktes ned på arbetsplatsen så är manipulationsteknikerna hon och Elaine beskriver giltiga i alla sammanhang där kommunikation förekommer, oavsett vilka kön som är inblandade. Jag börjar med ett citat från Wikipedias sida om Berit Ås lista av det hon kallar för härskartekniker.

"Härskarteknik syftar på olika sociala manipulationer varmed en dominant grupp behåller sin position (i en synlig eller osynlig hierarki) gentemot personer från andra grupper." - http://sv.wikipedia.org/wiki/H%C3%A4rskarteknik

Härskarteknikerna som de definierades av Berit Ås, hädanefter kallade manipulationstekniker för att de ska passa bättre in i sammanhanget, är:

• Osynliggörande
• Förlöjligande
• Undanhållande av information
• Dubbelbestraffning
• Påförande av skuld och skam
• Objektifiering
• Aggression eller hot om aggression

Elaines kompletteringar är formulerade såhär:

• Projiceringsmetoden - Du klagar på något men får själv skulden för det du påtalar. Den som använder denna metod tror sig ofta vara allvetande, lida av ett Messiaskomplex.
• Komplimangsmetoden - En vänlig härskarteknik som inleds med en komplimang. Syftet är att få dig att göra något utöver det förväntade, men kvar blir en olustkänsla trots komplimangen.
• Stereotypmodellen - Du blir bestraffad eller negativt särbehandlad när du gör något utöver det som förväntas.
• Självförvållad härskarteknik - Du ger ett osäkert intryck med ditt tonläge och kroppsspråk. Du förminskar dig själv och det du säger, "härskaren" får därmed ett överläge.
• Uteslutningsmetoden - Du blir inte sedd när du borde bli sedd, i ett samtal eller i en debatt, eller när till exempel ditt tal på bröllopet "glöms bort".
• Hierarkimetoden - Innebär att man använder ett överläge eller ett underläge för att tysta någon. Det kan vara chefen som förtrycker sina anställda, men faktiskt också tvärtom.
• Tidsmetoden - Många använder tid för att tysta ned andra: "Jag är äldre än vad du är" eller "Jag har varit med längre i det här gänget än vad du har varit".

Manipulation figurerar överallt i vårt vardagliga liv, för det mesta används den undermedvetet. Att vara medveten om hur manipulation fungerar kan inte bara underlätta ditt liv, denna medvetenhet kan även användas som verktyg för att utröna ett uttalandes sannolikhet. Manipulation används nämligen i regel som substitut för saklig argumentation. De är ett sätt att föra fokuset bort från viktiga detaljer, de sätter krokben för tankeprocessen genom att väcka ilska, skam eller förvirring. Manipulation handlar om att vilseleda. Om man är väl bekant med manipulationstekniker blir man således svårare att vilseleda. Som sagt så är manipulerar folk inte alltid medvetet och det är inte alls säkert att det handlar om illvilja och önskan att skada, det är lätt att tro att man bör ha överseende i dessa fall. Men manipulationstekniker verkar missledande oavsett om de är medvetna eller ej och det är därmed inte konstruktivt att underlåta sig att använda analys av manipulationstekniker bara för att den som använder dem menar väl och gör det omedvetet.

Att leta efter manipulationstekniker kan som sagt vara ett sätt att analysera sannolikheten för att ett uttalande är genomtänkt och sant. Samtidigt så bör man vara försiktig, i alla typer av analys finns risken att man drar den för långt. Det gäller att lära sig att avgöra när man har att göra med manipulation, och när det handlar om frustration, eller för den delen bara dåliga uttrycks-vanor. Ett sätt att försöka avgöra detta är att gå tillbaka och analysera tidigare uttalanden. Vad har samma person sagt tidigare i frågan, och hur sa han eller hon det? Om det rör sig om dåliga uttrycks-vanor är mitt råd att man söker en annan källa och om andra källor är svåra att hitta får man helt enkelt dubbelkolla om det finns fakta bakom alla uttalanden som man är intresserade av.

Jag bör också påpeka att det i de sammanhang som denna handbok berör inte spelar så stor roll om någon använder manipulationstekniker medvetet eller ej, manipulationstekniker verkar vilseledande oavsett om de används medvetet eller ej. Ofta när jag analyserar manipulativa uttalande så inser jag att den som använder dem inte alls vill manipulera, utan kommer från en frustration över att någon annan inte förstått en synvinkel. Då verkar Manipulationstekniken mot även den som använder den, om någon inte har förstått ett koncept kommer denne inte förstå det bättre om man blir irriterad. Ibland kan således manipulationstekniken vara ett tecken på att man behöver ta ett steg tillbaka och fundera över vad den andre faktiskt försöker säga från ett nytt perspektiv. För att bemöta ett argument måste man först förstå argumentet.

Att analysera manipulationstekniker ser ju inte nödvändigtvis igenom direkta lögner. Man kan ljuga som en borstbindare utan att använda direkt märkbara manipulationstekniker. Det är där jag tänker mig att statistiskt tänkande kommer in i bilden. (Mer om statistiskt tänkande när jag lyckats formulera vad jag menar.)

Det finns även en risk att man ser manipulationstekniker där de inte finns, främst då påförande skuld och skam. Det gäller att vara vaken och medveten om sina egna reaktioner och känslor. Man måste hela tiden fråga sig själv, gör de där påståendena mig arg för att de faktiskt är skrivna för att reta upp mig så att jag slutar tänka, eller blir jag irriterad därför att påståendena säger emot mina egna åsikter?

Politikernas mest använda manipulationsteknik är undanhållande av information. Om man ser en debatt så kan man tro att en av de mer personligt riktade manipulationsteknikerna är mest vanlig. Men när man tänker efter så inser man att effekten av politikernas käbblande blir att man får reda på väldigt lite faktisk information om vad de talar för eller emot. Det är det som gör att de medelst semantiska hårklyverier kan vifta bort väldigt mycket av det som sagts. Jag påpekar i kapitlet om bloggar och "gammelmedia" att det egentligen inte finns någon orsak till att vi ska nöja oss med snabba, ytliga genomgångar som är lätta att vinkla när verktyget för att både läsa och skriva vettiga presentationer finns i varje hem. Det finns ingen orsak att vi ska nöja oss med mindre från våra politiker heller. När de refererar till en undersökning, utskottstänkande, händelse, vad som helst, så finns det inte längre någon orsak att inte kräva en sammanfattning på nätet som länkar till berörda och nämnda dokument.

Många av politikerna gillar inte internet. Det har gjort Undanhållande av information så mycket svårare.



Så. Puh. Konstruktiv kritik (framförd på ett trevligt sätt) mottages med stor tacksamhet.


Tillägg: Jag har blivit rekommenderad en bok: Robert Greene: The 48 LAWS of POWER, Profile books Ltd, 2002, 1861972784. Jag har ingen aning om vilken infallsvinkel den har, men iallafall.


Bloggar och gammelmedia <<< Föregående färdiga kapitel

Innehållsförteckning

Nästa kapitel >>> Att använda källor
(Att använda källförteckningar och källhänvisningar)

Inledning

Till höger, under rubriken index, finns länkar till de kapitel som finns upplagda än så länge som går att använda om du inte alltid vill gå tillbaka till innehållsförteckningen. Varje kapitel har en länk till innehållsförteckningen, föregående kapitel samt nästa kapitel i kapitlets slut.

Internet - Det demokratiska verktyget

Den här bloggen är en slags politisk handling som saknar en direkt ideologisk inriktning. Jag är en gräsrot som följt debatter och bloggar och sett hur diskursen på nätet utvecklat människors sätt att tänka och sett dem gå från att se världen i svartvitt till att se gråskalorna, och vidare för att se alla nyanser och färger som krävs för att beskriva människans underbara, skrämmande och hiskeliga komplicerade samhälle. Tyvärr är det inte alla som har hängt med i utvecklingen, som inte ser internet som det otroliga demokratiska verktyg som det är. Det är fullt förståeligt, de som behärskar internet idag är alla djupt intresserade av tekniken och förälskade i informationsflödet. Den här bloggen är ett försök att sammanställa en handbok i internet som demokratiskt verktyg för de som inte haft tid, intresse eller ork att sätta sig in i alla dess funktioner och se hur viktigt verktyg det har kommit att bli för oss gräsrötter som vill ha mer grund för hur vi lägger vår röst än de manipulativa och intetsägande debatterna i media.



Internet är fullt av information, där finns forskningsrapporter, lagböcker, litteratur och matrecept. Trevliga saker likväl som otrevliga saker. Allt man kan tänka sig, det gäller bara att hitta det. Och hur man gör det är precis vad den här handboken handlar om.

Den här handboken är förstås inte heltäckande, den får ses som en grundkurs i att hantera informationsbruset. Det finns saker som inte Det demokratiska verktyget berör, men som man borde hitta själv ganska snabbt om man tar till sig det som handboken förmedlar. Handboken har redan blivit större än jag tänkt mig, och alla kapitel är då inte skrivna än. Men, när du känner dig redo, nöj för allt i världen inte med vad den här handboken förmedlar. Ge dig ut och utforska, kolla upp vad Twitter är, njut av allt det som individer världen över skapat och lagt ut på nätet för allas njutning, ge dig ut på nätet och väx, som så många andra innan dig.

Tack.

Innehållsförteckning

Kapitel 1 >>> Sökmotorer - En introduktion

---